Tisdagen 2/2 opererade min älskade pappa ryggen för diskbrock.. han har länge sett fram emot den här operationen eftersom han inte längre vill gå runt och ha ont hela tiden. kota nr 4 skulle fixas och ljusteras på honom (vilket är ganska långt ner i ryggraden). Jag var och hälsade på honom på eftermiddagen när han ahde vaknat och han var på strålande humör. Pigg och glad och mest av allt tacksam! vi pratade en stund och han hade inget ont eller besvär och han fick middag serverad. vid halv 6 skulle jag gå för att träffa angelica på en fika i stinsen...

Precis när vi är i hissen påväg upp hem (vi bor i samma hus) så ringer dom från sjukhuset och säger att min pappa har väldiga problem med andningen och att det är massa läkare inne på hans rum som försöker hjälpa honom men att dom inte vet vad det är! Jag fick sån jäkla panik.. jag har aldrig kännt mig så orolig och skräckslagen förrut.. M öppnade dörren  och trodde först att jag hade ramlat men ja lyckades stamma fram ordet "Pappa" mellan tårarna och alla snyftningar och han sprang in för att byta om så for vi med illfart in till intensivavdelningen på sjukhuset!

Där inne på en brits satt min stackars stackars pappa och kippade efter andan och kämpade mot smärtan.. det var så hemskt att se honom lida och jag var så rädd.. jag såg i hans ögon att han oxå var jätte rädd.

Han tittade på mig å skakade på huudet..han sa -"Jag är inte pjoskig men vettefan om jag grejar det här" ja tänkte nää pappa du får inte lämna mig förstår du det.. jag grät så ja mådde illa och fick huvudvärk av allt hyperventilerade.. fan fan fan...inte min söta pappa.

Efter dom hade röntgat honom upptäckte läkarna att hans matstrupe hade brustit precis ovanför magsäcken  så att luft och matrester hade kommit ut i kroppen så halv och lungor hade svullnat.. Det fick bli akut operation mitt i natten och dom lyckades sy ihop hålet. hade det inte upptäckts i tid hade han inte överlevt. Nu ligger min stackars pappa på intensiven med respirator nersövd. Jag tyckker att det är så jäkla jobbigt att se honom ligga där. jag håller honom i handen och pratar med honom för att hålla honom sällskap men ja önskar att han vaknade och mådde bra.. tycker så synd om honom!

ja försöker att inte gråta när jag är där och hälsar på honom..men sen när jag är hemma är det svårt att låta bli..

jag hoppas hopaps hoppas att ahn bli bättre snart igen och kan vakna och andas själv.. stackars älskade pappa han är ju allt jag har han är den som betyder mest!! PAPPA JAG ÄLSKAR DIIIG!!!

älskar älskar älskar dig det vet du!!  lämna inte mig!!  pussss

DU OCH JAG PAPPA FÖRALLTID!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

ja herre gud vad tiden går snabbt... april redan jag har varit jätte dålig på att uppdatera.. haft så mycket att göra.   det är väl bara att sätta igång. Pappa är på bättringsvägen, ligger dock kvar på sjukhuset, har gått 2 månader ganska exa...

Nu får det vara nog på gnäll..dags för att sparka sig själv i baken. Nu när vi ändå letar lägenhet så kan jag väll lika gärna ta resten på en å samma gång! I veckan nu sa jag upp mig från det jobbet jag har eftersom jag har blivit erbjuden ett anna...

oj hoppsan jag e lite dålig på att uppdatera... :S   jag ni radhuset blev det inte.. det gick upp mer än vi ville eller kände att det var värt! Har däremot kommit fram till att det blir en lägenhet på kruthornsvägen här i S-tuna i stället..   ...

jag håller nog på att spara till vuxenpoäng inför pensionen hhehe..   Vi var faktiskt på husvisning idag..underbart radhus bara en liten bit från där vi redan bor.. Vi bor i hyreslägenhet på 54 m2 å de känns lite litet om vi ska bli flera i famil...

Mitt liv i ett nötskal... Jobb, jobb, jobb och jobb... alla hjärtans dag.. den jäkeln som kom på den dagen ska hängas för att han ger mig så mycket jobb hehe.. jo visst personligen tyker ja om alla hjärtans..när man har någon att fira den med såk...